Vad är Läslust?

Läs- och skrivfärdighet

Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) avses med ett vidgat textbegrepp att texterna kan vara talade och skrivna, fiktiva och faktabaserade, visuella, ljudsatta, grafiska, elektroniska och webbtexter. Texterna är således multimodala och förekommer i flera olika sorters medier. För att kunna fungera i olika slags mediemiljöer behöver man läs-, skriv- och textfärdigheter.

Läsfärdigheter (literacies)

Läsfärdigheter är ett bredare begrepp än traditionell läskunnighet och omfattar utöver läs- och skrivfärdighet även informations- och mediekompetens (text, bild, ljud, drama/teater, film). Termen ’literate’ hänvisar förutom till en läs- och skrivkunnig individ även till utbildningen i allmänhet, och som svenskspråkig motsvarighet torde man kunna använda ordet ’bildad’. Mediebildning kan betraktas som en del av nutidens allmänbildning och yrkesbildning, som en investering i det mänskliga kapitalet. Andra aspekter på läsfärdighet är bl.a. visuell läsfärdighet, digital litteracitet, multilitteracitet, mediespråkkunskap, webblitteracitet (UM 2000)

Verksamhetsmodell

Med verksamhetsmodell avses en verksamhetskultur som på organisationsnivå omfattar aktörer, regler, utrustning/arbetsredskap, resurser och föremålet för gemenskap och verksamhet, vilket i programmet Läslust gäller utvecklandet av läsinlärningen.

Lärandemiljö

Denna term används då inlärningsmiljön utvidgas så att den sträcker sig utanför klassrummet och biblioteket och samarbetet mellan elever, lärare, bibliotekspersonal och teknisk personal går i riktning mot att skapa information. I programmet Läslust bildar olika organisationer en lärandemiljö kring ett gemensamt mål.